Nattetid

En ensam natt i Stockholm, sängkläderna är fortfarande varma.
Min kudde är dränkt i hennes andedräkt.
En påminnelse om hur det var att vara två.

Det har bara gått två timmar, det känns som höst fast det är mitten av juni.
Min bästa vän ska döpa sitt barn till sugar och jag har fastnat framför ännu en värdelös tv-serie.

Jag varvar tankar med cocktails och cocktails med piller och piller med impulsköp.

En ensam natt i Stockholm, pulsen är nästan lika hög som din när du svettas mellan lakanen.
När dina ben glider isär och jag tillåts tillfredställa dig.
En påminnelse om hur det var att vara lycklig.

Det har bara gått två dagar, det känns som kyssar men det är bara regn mot mina läppar.
Jag sa åt dig att ha tålamod med mig, att älska med mina misstag.

Jag varvar gråt med hårda ord och hårda ord med sömn och sömn med djupa andetag.

Luften känns tyngre i Stockholm just denna natt.
Söder känns mörkt och lummigt från min balkong.
Klockan tickar inte längre på som den brukar, tiden tar sådan tid.
Stillar mina nerver med loka och smågodis, rödvin i diskhon och halvpornografiska filmer.

En ensam natt i Stockholm, jag hör fortfarande din röst när du pratade lite för högt på biografen.
Du kramade mig och skrattade så tårarna rann och fuktade min kind.
En påminnelse om hur vacker du var.

Det har bara gått två år, det känns som sura uppstötningar.
En påminnelse om hur det är att inte kunna glömma dig.

En ensam natt i Stockholm, det är fortfarande varmt där du satt senast.